Mille är född på en villatomt vid Hässelby Strand där hans mamma Tigrella levde som hemlös och där hon födde sina fyra ungar.

Kattfamiljen har under hela tiden hållit till i området och runt denna tomt. En av mammans ungar försvann och en blev ihjälslagen (!). Då blev vi larmade av boende i området, så att vi kunde hjälpa resten av familjen.

Mille och hans bror Bumle samt mamma Tigrella blev infångade och fick komma till jourhem i väntan på plats hos oss. Mille är troligen hanterad av människor som liten, eftersom vi kan klappa honom försiktigt en stund. Vi kan inte lyfta honom ännu - men det är nog bara en tidsfråga! Bröderna vill gärna flytta tillsammans, eftersom de är mycket fästa vid varandra. Mille är född på våren 2010.

Det känns som att ditt liv precis hade börjat, Mille... Du var lycklig och mådde bra. Men sen hände något, du började tappa i vikt och hade inte den energi en kille i din ålder ska ha. Trots veterinärbesök och flertalet prover gick inget fel att finna. Vi visste inte hur i skulle hjälpa dig men försökte ge dig allt det du tyckte bäst om. Men inget hjälpte - med tiden tog din kraft slut, Lilla Vän, och du orkade inte mer. Du somnade stilla in i din bädd den 12/2 2012.

Vila i frid - Vår fina Mille!

Antons mamma Troja kom in till oss med sina två små ungar som hon ej längre vill kännas vid. De placerades i jourhem och Troja lämnades in för kastrering. Men det visade sig att hon åter var dräktig och långt gången - trots att hon nyss fött! I magen hade hon bland annat lilla Anton.

Anton är kullens bjässe och det är bara Astrid som kan ge honom en jämn brottningsmatch. Trots sin storlek är han gruppens fegis och är den som hoppar högst när något läskigt händer, t.ex. främmande människor, dammsugaren eller rinnande vatten. Anton flyttar gärna med Astrid eller Sigrid. Han är flyttklar den 25 mars.

Vi tänder ett ljus för vår lille Anton. Hans liv hade knappt börjat då det slocknade. Han somnade in i dag (12/2) hos veterinären då han blivit akut sjuk...

Sov gott, lilla hjärtat!

På ett pappersåtervinningsföretag i Hägersten dök Linas mamma och syskon upp i somras. Mamman och syskonen försvann och lilla Lina blev ensam kvar. Hon matades av de anställda och är van vid människor på nära håll. Lina ställdes på kö till olika katthem men fick ej komma in. Men nu finns Lina hos oss!

Hon fräser men är klappbar och otroligt söt! :-) Hon är redan en stor liten personlighet! Lina beräknas vara född i augusti 2011.

Den 3/4 åkte du till veterinären för att kastreras. Du skulle sedan få flytta tillbaka till ditt jourhem och bli adopterad av dem. Men så blev det inte, Lilla Lina... Under kastreringen, upptäckte veterinären att det inte stod rätt till med dig och du fick i stället somna in.

Du söta Lilla Lina - Du blir mycket saknad av din familj som inte får se dig växa upp och av din bästa kompis Vendela och av oss på katthemmet.

Astrids mamma Troja kom in till oss med sina två små ungar som hon ej längre vill kännas vid. De placerades i jourhem och Troja lämnades in för kastrering. Men det visade sig att hon åter var dräktig och långt gången - trots att hon nyss fött! I magen hade hon bland annat lilla Astrid.

Astrid föddes som kullens minsting, men den som trodde att man kunde köra med henne för det, kunde inte ha mer fel. Hon är den tuffaste av dem alla och bråkar man med henne åker man på stryk. Hon är otroligt busig och lekfull men när hon blir trött tycker hon om att krypa upp på en varm mage eller i en hög av syskon och gosa.

Astrid flyttar gärna med Anton och Sigrid. Hon är flyttklar den 25 mars.

Vi tänder ett ljus för vår lilla Astrid. Hon hade precis flyttat till sin nya familj och alla möjligheter låg öppna, då hon blev sjuk och hastigt lämnade sin nya familj med stor saknad...

Sov gott, lilla hjärtat!

Sotis dök upp på upphittarens veranda i Enebyberg där han då och då sov över. Hon trodde först att han hade en ägare och lät honom vara. Men med tiden insåg hon att så inte var fallet och började mata honom samt larmade oss.

Sotis var tam men det var nog ett tag sedan han hade ett hem. När han kom in till oss var han trött och sliten, både omärkt och okastrerad. Han var tovig i pälsen, hade problem med sina ögon och ett fult sår på magen.

Nu vilar han upp sig och blir ompysslad och njuter för fullt av att få vara inne i värmen med sina stela leder. Sotis vill ha sin SPA-behandling dagligen! Den består av: Tvätt med ljummen, fuktig handduk, borstning med balsamspray och därefter en mjuk massage. Han vill ha sina ögon rengjorda och sen massor av pussar. Det avslutas med ett gott mål mat som ska serveras på bordet. Sedan vill han sova middag under en varm fleecefilt. Obs! Pussandet bör upprepas ett antal gånger under dagen! :-) Sotis är en riktig mysgubbe - så tacksam över att ha fått hjälp!

- - - - - - -

När allt äntligen började kännas bra och du började bli redo för ditt nya liv så vände det plötsligt... Kanske var det så att nu när du äntligen kände dig trygg så slutade din kropp kämpa emot.

År av köld, hunger och infektioner bröt ner din kropp och du drabbades av svår diabetes. Vi förstod att din tid var räknad – vi hade gjort så gott vi kunde men detta gick inte att hejda. Även du visste nog att det inte skulle gå – du sökte vår närhet – en närhet som du så länge hade längtat efter. Vi insåg att det enda vi nu kunde göra för dig nu var att se till att din sista tid blev allt det du drömt om, det som gett dig styrkan att kämpa vidare i alla dessa år.

Tack Pirjo!
Tack för att du tog hem Sotis hans sista tid.
Tack för att han fick sova i din säng och vara dig nära.
Tack för all kärlek och omvårdnad du gav honom.
Tack för all god mat du serverade honom.
Det finns inte ord nog att tacka dig för att du lät honom få uppleva känslan av att vara hemma, att vara älskad och att vara helt trygg igen.
Tack!

Älskade Sotis – du kommer alltid att finnas i våra hjärtan. Madde & Anna.

Adam och hans familj levde hemlösa vid ett äldreboende i ett område i Tensta. De kunde ta sig in genom en öppning till ett soprum och där sökte de skydd mot den värsta vätan och kylan. En snäll man matade dem varje kväll och ringde oss och bad om hjälp för kattungarna när det började bli kallt. Tyvärr har vi inte plats för dem alla så vi måste prioritera de minsta...

Adam är troligen bror till Salmiak som fångades in ett par veckor tidigare. Han har varit skeptisk till det hela men låter sig klappas ändå, fast han fräser samtidigt - det är bara en tidsfråga innan han konverterar till tamkatt! :-) Adam beräknas vara född i juli-augusti 2011.

Vi tänder ett ljus för vår lille Adam som den 7/5 fick somna in hos veterinären. Han var sig inte lik den sista tiden... Lilla söta Adam som aldrig fick chansen att växa upp och bli stor.

Återigen har en dålig start på livet tagit ut sin rätt... Så fullkomligt onödigt och så oerhört sorgligt. Förlåt lille vän - förlåt att vi människor inte vet bättre...

Sasse var den första katten som vi fångade in från Djursholmskolonin. Han fick förtur då vi trodde han var en dräktig honkatt. Vi kunde inte ha mer fel och väntan på ungarna blev lång! :-)

Sasse visade sig vara en mycket charmig kille i sina bästa år - få är de tjejer som inte har dragits till honom. Nu hoppas vi att han har slutat med allt flörtande och äntligen stadgat sig med sin Vivan. Hon har i alla fall bestämt sig!

Sasse är enligt oss en tamkatt men han låter sig bara klappas när det passar honom själv. Under sin tid som hemlös fick han problem med sina urinvägar, vilket gör att han äter specialfoder. (Vivan har haft samma problem och äter samma foder.) Sasse behöver ett hem med möjlighet att få gå ut eller där det finns en innätad balkong/altan, eftersom han älskar att vara ute i vår rastgård. Sasse vill flytta med sin Vivan.

Vår fina Sasse fick den 13/6 2011 somna in. Det visade sig att han hade en neurologisk skada i ryggmärgen som gjorde att hans muskler bröts ned. Sjukdomen visade sig genom att han helt plötsligt började vingla och inte längre kunde hoppa...
Sasse - Du lämnar många sorgsna hjärtan efter Dig och Du finns i våra hjärtan för alltid!

Vitnos är född som hemlös i en koloni i Linköping. För många år sedan började en gammal man och hans fru mata de hemlösa katterna där och med tiden bildades en koloni. Under flera år blev flertalet katter avskjutna i området

Under 2009 började en grupp som kallar sig "Östgötakatterna" att dokumentera och fotografera vilka katter som fanns i kolonin för att sedan fånga in dem allt eftersom de har haft möjlighet.

I augusti 2010 fångades Vitnos och Muschie (som då var ca 4 månader) in och fick komma till ett stödhem i Åkersberga för extra socialisering och kärlek.

Då det har varit svårt för "Östgötakatterna" att hitta ett hem till dessa bröder, tar vi över dem så att gruppen kan fortsätta fokusera på sitt arbete med de katter som finns kvar i kolonin. Vitnos är helt tam o kelig!

Vitnos, den lille kelgrisen, flyttade till nytt hem men blev allvarligt sjuk efter tre veckor och hans liv gick inte att rädda. Både han och hans bror, Muschie, insjuknade snabbt med en veckas mellanrum i juni 2011. Båda var två mysiga och lekfulla kattkillar som hade hela livet framför sig... Vår tröst är att vi vet att de var mycket lyckliga under den korta tid de levde. Sov Gott, Små Hjärtan.

Muschie är född som hemlös i en koloni i Linköping. För många år sedan började en gammal man och hans fru mata de hemlösa katterna där och med tiden bildades en koloni. Under flera år blev flertalet katter avskjutna i området.

Under 2009 började en grupp som kallar sig "Östgötakatterna" att dokumentera och fotografera vilka katter som fanns i kolonin för att sedan fånga in dem allt eftersom de har haft möjlighet. I augusti 2010 fångades Muschie och Vitnos (som då var ca 4 månader) in och fick komma till ett stödhem i Åkersberga för extra socialisering och kärlek.

Då det har varit svårt för "Östgötakatterna" att hitta ett hem till dessa bröder tar vi över dem, så att gruppen kan fortsätta fokusera på sitt arbete med de katter som finns kvar i kolonin.

Muschie är tam men försiktig. Han behöver ett lugnt hem med en snäll kattkompis.

Muschie rycktes alldeles för tidigt bort från livet. Både han och hans bror, Vitnos, insjuknade snabbt med en veckas mellanrum i juni 2011. De gick sorgligt nog inte att rädda. Båda var två mysiga och lekfulla kattkillar som hade hela livet framför sig... Vår tröst är att vi vet att de var mycket lyckliga under den korta tid de levde. Sov Gott, Små Hjärtan.

Lilla, tuffa Zazza var nog inte mer än en kattunge själv, när hon födde sina tre ungar i en komposthög i Södertälje...

Zazza kom till oss i juni 2009 tillsammans med sina småttingar. Några av oss har nu, till vår stora förvåning, fått börja klappa Zazza - och hon njuter av det! Detta får oss att tro att hon, som väldigt liten, har haft ett hem. Hur hon har överlevt är en stor gåta, men de svårigheter hon måste ha haft, ger oss en möjlig förklaring till hennes personlighet.

Zazza är nämligen verkligen en skön tjej - orädd, nyfiken och med en charmigt överlägsen attityd! Troligtvis har hon aldrig fått möjlighet att leka; hon förstår ännu inte vitsen med lek...

Zazza är lite av ett oskrivet blad - en oslipad diamant. Vem ska hon bli, när hon blir stor? Hennes blivande familj bör vara modiga och villiga att jobba för att få hennes förtroende samt ha en stor portion humor. Zazza är född hösten 2008.

Vår fina lilla Zazza fick i dag (111010) somna in... Hon blev hastigt sjuk - det visade sig vara en tumör i munnen. Zazza är nu i katthimlen...
Zazza Brazza Mandelmazza - våra händer minns dina fina mjuka kinder som du ibland lät oss stryka så försiktigt... Sov gott, lilla hjärtat.

Matte Annikki har skickat in 500 kr till minnet av sin katt Douglas. Han har varit fadder med sin kompis Sune till katten Salina hos Djurhjälpen.

Du lämnade mig och din kattkompis Sune i oktober 2011.
Du var min och Sunes allra, allra bästa vän! Vi saknar Dig så oerhört mycket. Vila i frid, vår prins...
Hälsning från matte Annikki och din kattkompis Sune.

Bättre sent än aldrig! Pontus är den sista av Mörbykatterna och därigenom "kompis" med Greta, Tiger, Stickan, Lady och Lufsen som vi fångat in mellan november 2010 och januari 2011. Pontus blev då sist kvar - men när han skulle fångas in var han spårlöst borta... De boende i området fortsatte ställa ut mat och vi hade fällan på plats i två (!) månader. Till slut i mars fick vi ge upp, då ingen hade sett honom.

Men - i september 2011 dök en annons upp på Blocket om en katt som gick hemlös i Mörbydalen (500 meter från Mörbyhöjden) och vi kände direkt igen vår försvunna katt! Han hade då under lång tid blivit matad av boende där.

Pontus fick vänta några veckor, men så snart vi fick en ledig box i vår isolering, fick han komma in! Vi tror han är son till vår Lufsen, eftersom de är väldigt lika - även om Pontus har något kortare päls! Han är blyg men helt klapptam och håller på att vänja sig vid att vara inomhus - för det är nog något nytt för honom! Pontus beräknas vara född ca 2008.

Pontus of Mörbywoods har plötsligt och mycket oväntat lämnat oss - vår matglada Pontus som alltid var först att möta upp i köket och tigga kel och frukost varje morgon.
På morgonen den 29/12 tigger han bara kel men vill inte ha frukost - han har kräkts flera gånger under natten. Han spinner högt när vi klappar honom och tittar oss djupt i ögonen - någonting är fel... Vi åker direkt till veterinären. Han har drabbats av plötslig akut njursvikt - hans värden är skyhöga. Inget kan hjälpa honom nu - så han får somna in... Vår fina Pontus of Mörbywoods - vi önskar dig ett långt och lyckligt liv i ett kärleksfullt hem nästa gång du kommer till oss på jorden.