|
|
Regnet det droppar nedför dina morrhår Det droppar nedför din toviga päls Du ligger och tar skydd under en gran i skogen Du önskar att livet nu tar slut Du har levt ett uselt liv Du har aldrig upplevt någonting vackert i dit liv Du har bara upplevt hur det är att bli slagen Du har bara upplevt hur det är att svälta Du har fått lära dig att kelning är lika med slag Att mat är lika med skrik Och att du finns överhuvudtaget är lika med ingenting Du ligger där under grannen Du väntar på döden Du somnar in i en djup sömn Sig kommer du vakna igen? Kommer dina trasiga klor någonsin borra sig in i en mus igen? Kommer din toviga päls bli ren igen? Kommer dina ögon öppnas igen Kommer dina andetag synas igen? Du ligger där under granen och dina andetag blir tyngre och tyngre Du ligger där under granen och dina andetag blir färre och färre Du ligger där under grannen och tynar säkta bort Du slipper nu slag och skrik Du slipper nu hat och svält För nu lever du i den varma himmelen För nu finns du i Nangijala Nu blir du älskad av en liten flicka som aldrig ska låta dig lida mer. Sov sött lilla katt Nu ska du aldrig någonsin mer få lida Text: Emelie Johansson <<< Tillbaka
|