|
|
|
Här kommer några tankar och minnen från den tid då vår lilla katt ännu levde. Missan var en oerhört tålig och lekfull katt och visade inga som helst symptom på någon sjukdom. Men en dag tyckte jag inte att hon rörde sig som hon brukade, utan vinglade med bakkroppen. Snabbt ringde jag till Ulltuna, Missan fick stanna över natten blev undersökt och fick flera diagnoser. Dagen efter i samråd med veterinären tog vi beslutet att hon skulle få somna in. Missan blev 15 år. Dikten handlar om tankar och vad jag såg en tidig höstmorgon, när hon bara var några år gammal. Mvh. Viola Till Missan Du är det vackraste jag sett, när jag ser dig sitta på trallens kant, tidigt denna morgon. Du är min lilla prinsessa, du är min lilla vän. Du lyssnar efter alla ljud, spejar och spanar, efter varje liten rörelse när en vindpust, drar förbi. Sakta vänder du dig om, öppnar munnen precis som om du ville säga något Snabbt hoppar du upp i mitt knä, lyfter nosen upp mot min mun och försiktigt ger jag dig en puss. Din vana troget går du runt i en cirkel innan du lägger dig till rätta. Och återigen lyfter du din nos upp mot skyn och luktar på alla dofter som virvlar runt. Nu ligger du i mitt knä tryggt och säkert och du sluter Dina ögon medan du spinner. Dina tassar rör sig mjukt mot mitt lår och jag känner Avslappnanden och lugnet i din kropp. Glädjen och stoltheten griper tag om mitt hjärta, när jag ser dig så fridfullt ligga i mitt knä. Minnena är många och saknaden obeskrivligt stor efter Dig min lilla vän. Viola <<< Tillbaka
|