Här kommer lite info om våra underbara katter vanheden och lakritz. Vi har nu haft katterna i 2 år och vi trivs utmärkt ihop. Dom är världens gosigaste och snällaste katterna man kan hitta.

Vanheden fick behålla sitt namn som ni givit honom för vi kunde inte hitta på något bättre som passade. Många tycker att vi är dumma som låter katten ha så ”fult” namn. Men det passar honom så perfekt. Han är väldigt lat och klumpig. Ända gångerna han springer är när man kastar iväg mat som han springer iväg och äter upp. Man kan hålla på hur länge som helst han tycker det är super roligt. Han tror att så fort man går in i köket så går man dit för att leka med honom. Han tycker även om att jaga laserpekare. Många bara skrattar och säger kan han hoppa så högt! Han kan om han vill. Han springer även när han jagar lakritz, eftersom han är bossen så måste han visa det för henne lite då och då. Hon har bara tagit ifrån honom makten en gång, Då var han ny opererad, han föddes med ett bråck på magen som blev ganska stort tillslut. Så när han var 6 månader så kastrerade vi honom och gjorde bråckoperationen. Men bara 4 veckor senare så kände vi hur tarmen tittade ut igen på magen. Då blev det en reoperation. Men efter den operationen mår han utmärkt. Känns jätte fint på magen.



Vanheden är vår väckarklocka på morgonen så fort det ringen blir han superglad att vi vaknat och ska gosa med honom. Klappa magen är det bästa han vet och kurrar som bara den.

Vanheden har varit lite feg av sig. Han har varit väldigt reserverad mot män, med det hände något i somras när vi var på landet och han fick springa runt fritt i 5 veckor. Han har inte tyckt om att vara ute i koppel på tomten hemma. Helt plötsligt så hoppade han upp i famnen hos min pappa som var och hälsade på och var hur kelig som helst. Efter det så går han bara och gömmer sig när dammsugaren kommer fram. Nu tycker han att det är ok att gå i koppel på tomten. Det är ju så gott med gräs.



Lakritz är världens gosigaste, busigaste, släskapssjukaste och pratgladaste katt jag någonsin har träffat. Hon är som om hon vore en lite kattunge fortfarande springer omkring som bara den upp och ner i trappan, klättrar på alla bokhyllor dörrkarmar. Hon är överallt, som tur är så är hon ju så smidig. Det bästa som finns är att leka med plastråttor, det tar ca 5 minuter så är svansen borta 30 min senare så är halva pälsen borta och efter någon timme så ligger det bara en plastbit på golvet. Den kommer hon och lämnar i famnen så att man ska kasta den åt henne. Hon kan hålla på i timmar finns inget stopp. Även på nätterna håller hon på som bara den.

Hon älska att var ute i koppel på tomten. Men var väldigt lugn när hon fick springa lös på landet. Då höll hon sig runt huset hela dagarna.

Hon älskar att sitta på min axel och nafsa mig i örat. Vill vara med jämt och ständigt. Inte rädd för något, allt är spännande och intressant, man kan leka med allt tror hon.



Katterna är verkligen bästa vänner. Dom trivs jätte bra ihop. Från början så lät vanheden lakritz snutta på han mage, hon låg och sög på hans päls och ”trampade” med tassarna i magen på honom. Dom sover alltid i våran säng i fotändan tillsammans. Ligger för det mesta och kramas och tvättar varandra. Tillslut blir det nästa bråk om vem som ska tvätta vem.



Vi hoppas på att katterna inte blir alltför avundsjuka nu när det kommer tillökning i familjen i januari. Vanheden är inte alltför förtjust i barn, men vi hoppas på att han vänjer sig som han har gjort med män. Han går helst undan om det kommer barn och hälsar på.

Laktitz är det nog inga problem med om hon nu inte blir alltför avundsjuk efter som hon vill gosa med mig jämt och ständigt.